Rymdfärden

Shit, medans jag spacar i rymden
så känner jag endå tyngden
det kan tyckas synd men
det kan vara från tidigare synder
men iallafall, jag fortsätter sväva
frågar mig själv vad jag eftersträvar
och svaret jag får, kommer i form av en tår
sluta spela svår, och vara öppen för mina sår
för dom sätter spår i min själ
jag kommer göra allt för att förbättra
och klättra, upp mot ljuset
och låta mig väckas av nuet
aldrig knäckas av det som är fruset
jag flyger och träffar på min onda sida
det är den sida, där ormar smilar
den hugger mig på sidan och låter mig lida
men jag är orsaken, det är dags att skina
behöver ha tilliten, så får jag svar inom kort
skiter i eliten, och har mitt sikte på det som aldrig säger stopp
Jag stoppar mig själv, pågrund av osann natur
Hjärtat visar vägen, dags att slita loss från denna bur